Kamp
Mitt liv känns som en stor kamp just nu och jag hoppas så innerligt att detta mönster ska brytas...
Att mötas av negativiteter var dag man hämtar sitt barn är tufft!!!
Jag funderar på riktigt hur kommunikationen är pedagoger emellan?
Igår fick vi återigen höra de jobbiga kring lilleman och att han vänt upp och ner på allt på fritids...
Pedagogen ifråga säger att vi borde nog träffa någon och prata med om våra sons problem.
Då blir jag på riktigt skit förbannad...
Träffa någon och prata är hon ett skämt eller?
Vi träffar BUP, skolpsykologen, utredare osv osv.
Tror hon att vi låter detta passera förbi utan någon som helst uppmärksamhet från vår sida???
Jobbar hon med mitt barn och inte vet om vad som händer i hans skolsituation och allt som vi krig vi för för att han skall få en fullt fungerande skolverksamhet och fritid???
Jag känner mig på riktigt maktlös och vill bara kliva in på detta fritids och ha henne framför mig och skrika rakt ut!!!!
Men nej jag vet de hjälper inte alls de blir bara sju resor värre för alla parter!!!
Se de positivt istället han hade skött sig exemplariskt på lektionerna hela dagen och då har han min fulla förståelse att när den styrda dagen är slut att han har så mycket energi och är så rastlös att de blir jätte jobbigt för honom och att har svårt att sköta sig exemplariskt i ngr timmar till....
Lär känna mitt barn så lovar jag att han kommer förstå de du säger till honom och varför du säger som du gör:)!!!
